In Blogg

Kraven har ökat och tempot har drivits upp både i idrottslivet, arbetslivet och privatlivet. Vi har fått mindre tid för återhämtning och allt fler upplever stress och ökad trötthet. En stor del av vår tillvaro tillbringar vi på arbetet. Arbetet fyller inte bara en funktion för att säkra vår överlevnad genom vår lön utan tillfredsställer även en mängd andra behov. Vårt arbete ger oss en känsla av betydelsefullhet, kompetens och samhörighet.

Arbetet har en stor betydelse för individens fysiska och psykiska hälsa. Arbetsmiljön utgör en stor del av miljön som helhet. Upplevelsen av mening är beroende av vad individen har för behov samt vilka möjligheter individen har att påverka dessa. En del människor känner hög motivation över att gå till arbetet dag efter dag. Vad är det som får dem att brinna för sitt jobb och sina arbetsuppgifter? Vad är det som ger dem kraft och energi så att de lyckas hålla lågan vid liv och utvecklas utan att bränna ut sig?

Ledighetens betydelse

Ledighetens betydelse för återhämtning och personlig utvecklingen beror på hur jag lever mitt liv till vardags. Om jag har en god balans i mitt system mellan belastning och återhämtning så har inte ledigheten samma betydelse för att jag ska kunna återhämta mig. Nej, då har jag hög motivation och energi när jag går in i ledigheten vilket skapar förutsättningar för att även ledigheten innehåller en balans mellan belastning och återhämtning. Går jag in i ledigheten med en överbelastning kommer jag initialt inte att ha kraft eller ork för att skapa en stimulerande ledighet utan all tid går åt till att vila ut mig så att jag orkar gå tillbaka till jobbet.

Utmaningen med detta är att ledigheten inte blir speciellt attraktiv utan skapar många missnöjen och dåliga relationer som stressar systemet ännu mer. Det är bara att titta på alla separationer som till exempel sommarledigheten skapar. Lever vi inte balanserat under våren så orkar vi inte med varandra under sommaren och då ligger skilsmässan farligt nära. Vi har stora förväntningar på varandra och ledigheten som aldrig kommer att uppfyllas utan bara blir ytterligare källor till stress. Min ledighet bör inte vara till för att jag ska orka jobba, min ledighet bör vara till för att utveckla mig själv och mina nära relationer.

Återhämtning är A och O

Dagens forskning pekar på att återhämtning är av så central betydelse att den som får tillräckligt med vila mellan varven inte kan bli utbränd och bibehåller en tillräckligt hög mental energi för att säkra sin utveckling. Forskningen identifierar inte jäkt och stress som enbart skadligt för hälsan. Det är snarare bristen på återhämtning som är boven.

För att bibehålla tillräckligt med energi för att både hantera det dagliga arbetet och den personliga utvecklingen krävs att vi fyller på med ny energi, annars dör energin ut. För att både hantera det dagliga samt sin egen utveckling krävs återhämtning.

Mycket att lära från elitidrotten

Återhämtning i form av vila och avkoppling samt aktiviteter som generar i energipåfyllnad för att ladda om batterierna. Här har arbetslivet mycket att lära av elitidrotten. Elitidrotten har länge sett och accepterat återhämtningens kraft och inverkan på prestation och utveckling. Till skillnad från mycket i dagens arbetsliv så är människan satt i centrum för den moderna elitidrotten. Allt fokus ligger på att skapa hållbara, hälsosamma och extraordinära resultat och utveckling.

Anspänning och avspänning

Precis som elitidrottarna behöver människan behöver både anspänning och avspänning för att må bra. Anspänning genom aktiviteter och stimulans samt återhämtning genom avspänning skapar balans och hälsa hos individer. Därigenom får individen kraft, mod och vilja att skapa ett bra liv såväl på arbetet som i hemmet. Hälsa är beroende av många faktorer på arbetsplatsen. Det kan vara verksamhetens mål, mening, delaktighet, belastning, känsla av sammanhang och lön. Alla dessa är viktiga men kanske är återhämtning viktigast av allt. Återhämtning har en positiv effekt inte bara på det fysiska utan även på det mentala och emotionella.

Arbete kan liknas vid träning i så motto att det är förknippat med påfrestning och belastning. När vi arbetar, precis som när vi tränar, får vi en påfrestning och nedbrytning på vårt biologiska system. Systemet behöver då en viss tid för återhämtning. Hur mycket tid vi behöver och hur väl återhämtningen fungerar beror på vårt utgångsläge. Om vårt biologiska system är i god balans sker återhämtningen snabbare och lättare precis som när vi är vältränade. Är vi i riktigt bra form sker dessutom en utveckling av systemet och vi kommer att ta ett steg framåt i vår utveckling precis som vid fysisk träning.

Belasta inte för hårt

Om man belastar sig för hårt för ofta eller har en för dålig kvalitet på återhämtningen sjunker prestationsförmågan samtidigt som det inte sker någon utveckling av det biologiska systemet. När återhämtningen kollapsar inträder ett stadium av kronisk belastningspåfrestning på systemet som skapar ännu mer och starkare stress. I värsta fall kan detta leda till utmattningsdepression och existentiell oro.

Men om man har tillräckligt med tid och kan utföra en kvalitativ återhämtningsprocess, så kan man inte bara återställa normalläget utan även utveckla systemet till en ny nivå. Man behöver balans mellan de belastande och uppbyggande faktorerna. De belastande faktorerna är till exempel tuff fysisk träning, arbete och ”måsten” och uppbyggande faktorer är till exempel sömn, kost, vila, rekreation, kärlek, motion och kulturupplevelser. När vi får en balans mellan dessa skapas motivation och vi upplever inte stress.

Senaste inläggen

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Skriva din sökfras här och tryck enter