In Blogg

Ingen superstjärna har haft en spikrak väg till sin framgång oavsett område. Vägen är ofta krokig och kantas av prövningar och motgångar. Många beskriver vägen till toppen som kaos och hårt arbete.

Det är därför grit är helt avgörande för att lyckas. Grit är ordet för den envisa järnhårda viljan att fortsätta, fortsätta, fortsätta mot det långsiktiga målet. På svenska säger vi jävlar anamma. Jävlar anamma är både den heta lågan som flammar när det går oss emot och den långsamma glöden som vägrar dö på den långa resan mot att förverkliga våra drömmars mål.

Jävlar anamma ser du till exempel i små barns frustration när deras ben inte bär eller när cykeln hela tiden välter innan de lärt sig att cykla eller i de äldre ungdomarnas hårda plugg kväll efter kväll på gymnasiet och universitetet för att nå sin examen som ligger många år bort.

Jävlar anamma leder till långsiktig framgång
Det finns ett väldigt känt experiment av den erkända psykologen Walter Michel som visar kopplingen mellan jävlar anamma och senare framgång i livet. Experimentet gick ut på att en grupp 4-åringar fick var sin marshmallow. De fick sedan veta att om de kunde avhålla sig från att äta godisbiten i 15 minuter skulle de få en till senare. Därefter sattes barnen själva i ett rum med sin marshmallow och övervakades via video.

Några av barnen åt upp godisbiten direkt medan andra väntade tills de fick ytterligare en. I genomsnitt höll barnen ut i cirka 3 minuter innan de föll för frestelsen och åt upp godisbiten innan de fått en till. Av alla testade lyckades en tredjedel att avhålla sig från den direkta belöningen för att senare få dubbelt upp.

När man följde upp barnen flera år senare visade det sig att de barn som behärskat och kontrollerat sitt begär som 4-åringar klarade sig mycket bättre på nationella prov som tonåringar. Senare i livet nådde de högre utbildningar och var mer framgångsrika än de barn som föll för frestelsen.

Psykologen Angela Lee Duckworth, som i dag är ledande inom forskning om grit ställer frågan: ”Varför lyckas vissa personer mer än andra med samma intelligens?” Det hon kommit fram till är att jävlar anamma är den minsta gemensamma nämnaren och den viktigaste faktorn för att ta till sig lärande och träning.

Kristian Persson och Peter Svensson, författarna till boken Skapa Talang, har följande definition ”Grit är uthållighet och passion för långsiktiga mål”. Det innebär att man ihärdigt tar sig an utmaningar och behåller ansträngning och intresse över tid trots misslyckanden. Fördelen för individer med jävlar anamma är att de har den uthållighet som krävs för att utforska det möjliga och förverkliga det extraordinära. Medan besvikelse eller tristess signalerar åt några att byta bana och kapa kostnader behåller individer med jävlar anamma kursen.

Varför är då jävlar anamma så avgörande?
Forskning har belagt att det finns ett samband mellan vår inhiberingsförmåga, dvs att kunna fokusera på rätt sak och stänga ute fel saker, och framgång senare i livet. Forskningen visar att de med hög inhiberingsförmåga fullföljde skolan i högre grad, rökte mindre, hade bättre mental och fysisk hälsa och uppgav att de var lyckligare.

Andra forskare har tittat på vad, förutom medfödd talang och tillfälligheter, som gör vissa människor mer framgångsrika än andra. Det man funnit är självkontroll, dvs kapacitet att reglera uppmärksamhet, känslor och beteenden i sällskap med frestelser. Inhiberingsförmåga, dvs självkontroll, och jävlar anamma – är hemligheten i marshmallow-testet. Vad marshmallow-testet visade är att den som kan kämpa i en kvart för sin belöning som 4-åring kan mala på i 15 år för att nå framgång i sina långsiktiga mål.

Är jävlar anamma medfött eller går det att träna upp?
Det forskning visat är att det inte finns ett samband mellan klassiska egenskaper som oftast kopplas ihop med begreppet talang och jävlar anamma. Tvärtom visar många studier på ett negativt samband – den som i unga år uppvisar talang inom ett område har i själva verket något lägre resultat än genomsnittet i mätningar av jävlar anamma. Detta bekräftas även av mina egna mätningar av elitspelande fotbollsspelare på damsidan.

Det hoppfulla är att ju äldre vi blir ju mer utvecklas vår jävlar anamma. Klassisk talang däremot syns tydligast i unga år. Enligt psykologen Ducksworth innebär alltså tidigt fokus på talang och resultat sannolikt att en avgörande detalj för en långsiktigt uppgående utvecklingskurva saknas. Här uppstår risken med tidig specialisering utifrån talang då risken är stor att motivationen avtar när lärandet inte längre går av sig själv.

Och den som alltför tidigt försöker identifiera framtida superstjärnor lär sannolikt kamma noll i sin jakt eftersom Grit ännu inte gjort sig gällande.

Frågan till dig är – har du jävlar anamma?
Är du typen som fortsätter i det tysta när ljuset fokuseras på din klipska kollegas snabba framfart? Håller du kursen mot ditt mål även om det inte gått som du tänkt dig? Fullföljer du hellre gamla projekt än att starta nya?

Om du svarar ja är du maraton mannen/kvinnan som har jävlar anamma. Om du svarar nej är du snarare 100-meters löparen. Du springer bara om målet är inom räckhåll. Då är det dags att försöka flytta fram mållinjen en bit.

Till dig som vill utveckla din jävlar anamma har författarna till boken Skapa Talang skapat nedan tankeövning.

Ordet ännu tilltalar en människas grit
Ännu ett vanligt verb som oftast går oss förbi. Men tillsammans med en negation kan ordet skapa en reaktion som slutar i grit. Jämför meningarna nedan. Det enda som hänt med dem är att ordet ännu lagts till på slutet.

Jag kan inte
Jag kan inte ännu

Jag vet inte
Jag vet inte ännu

Bollsporter är inget för mig
Bollsporter är inget för mig ännu

Jag kan inget om pelargonier
Jag kan ingenting om pelargonier ännu

Den ena typen av meningar lär vi oss redan som unga och utvecklas till en sorts livsbevis. Jag kan inte, alltså vill jag inte. Jag vill inte, alltså kan jag inte. På så sätt riskerar vi aldrig att misslyckas. Dessutom ber vi om hjälp på ett diskret sätt som gör att vi kan lösa uppgiften lättare än om vi tragglat på egen hand.

Den andra typen av meningar däremot kommer inte av sig själva. De är krävande och lite irriterande, eftersom de blottar våra svagheter och tvingar oss att göra något åt dem själva. De är ansträngande, och precis vad jävlar anamma handlar om.

Frågan som infinner sig är varför vi fokuserar så mycket på mer klassiska talang-egenskaper när forskningen så entydigt visat att det är jävlar anamma som är det avgörande på lång sikt.

Kan man utveckla sin jävlar anamma?
Duckworth pekar på att jävlar anamma går att utveckla men att väldigt få vet hur man gör. Det är därför som näringsliv och elitidrott ofta fokuserar på de klassiska talang-egenskaperna.

Det finns dock en institution som är duktig på att utveckla jävlar anamma hos sina medarbetare och det är det militära. Det gör man genom att steg för steg träna soldaterna att hantera de utmaningar som krig innebär, det vill säga lite sömn och hård fysisk aktivitet över lång tid i dåligt väder och med låga eller höga temperaturer. Man är mästare på att skapa övningar för att utveckla kämparglöd och envishet.

En princip inom all träning är att man blir bra på det man tränar på. Som jag skrivit om i tidigare bloggar kan vi utveckla både våra fysiska förmågor likväl som våra mentala förmågor. Har man fått kämpa mycket i unga år har man samtidigt tränat på jävlar anamma och helt enkelt byggt mycket av det. Tuffa uppväxtförhållanden där man stött på hinder och strapatser och upplevt tråkiga eller jobbiga saker leder till mycket jävlar anamma.

Om jag inte har denna typ av utmaningar i min uppväxt kan jag kompensera genom att välja att tillföra hinder och svårigheter längs vägen.

Träning ger färdighet
Genom att inte curlas och genom att själv få lösa mina utmaningar och själv komma på hur jag skall tackla dem utvecklar jag min jävlar anamma. Genom att träna på misslyckande och på att sitta fast och inte komma någonstans blir man bra på att kämpa sig igenom tuffa, svåra och tunga faser som ofrånkomligt uppkommer i livet.

Hemligheten när vi skall träna upp vår jävlar anamma är densamma som i alla andra sammanhang. Avgränsat, stegvis och cirkulärt. Det innebär i praktiken att testa att lägga sig precis utanför din komfortzon i en i övrigt trygg miljö. Upprepa detta med stegrande intensitet många gånger över lång tid. Glöm inte bort att utforska resultaten av dina tester mellan varven för att kunna designa nästa test så att du får optimal utveckling.

Fokusera inte på resultaten eller den enskilda prestationen utan på själva processen, hur du rör dig mot ett allt mer utvecklat jävlar anamma. Komplettera detta med att belöna dig för din ansträngning och inte för resultatet eller den kortsiktighet prestationen.

Senaste inläggen

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Skriva din sökfras här och tryck enter